Jag behöver inte längre vara rädd

När kvällen kommer och allting blir tyst,
då ljudet från mitt hjärta, är det enda som jag hör.
När alla lamporna släckts, alla ljus brunnit ut,
då är mörkret så uppenbart.

Då säger Du till mig, att jag får vila i Dig,
när nattens alla timmar fångar mig.
Du viskar mitt namn, jag är helt i Din famn
och allting förändrar sig.
Du ser mig som jag är, alla tankar som jag bär,
jag behöver inte längre vara rädd.
Ja, Du säger till mig, att Du stannar hos mig,
tills stormen ebbat ut.
Jag behöver inte längre vara rädd.
Jag behöver inte vara rädd.

När dimman tätnar och himlen blir grå.
Alla färger och nyanser tappar sin glans.
När min oro är stark, och all min ängslan vinner mark,
då undrar jag var ljuset finns nånstans.

Då säger Du till mig, att jag får vila i Dig…