Det var dagen

1. Det var dagen då dånet från marken blev en sång,
som om jorden sjöng sorgernas kör.
Och då blommornas kalkar föll ner en sista gång,
som i vördnad för den som nu dör.
Och mörkret som sänkte sin tunga, svåra natt,
för att dölja det hemska man ser.
Det var dagen då livet vände blad.

2. Det var dagen då vinden drog smekande fram
för att svalka en döende man.
Och då regnet föll stilla på böjda huvuden,
sköljde bort alla tårar av skam.
Och ljudet av klippor som rämnade och brast
dolde skriken och ropen av nöd.
Det var dagen då livet vände blad.

3. Det var dagen då förhänget plötsligt gick itu
inför dem som knappt tror vad de ser.
Mellan trasiga kanter och trådar av guld
kan man ana det stora som sker.
Nu vägen är öppen för tid och evighet
mellan himlen och jorden igen.
Det var dagen då livet vände blad.
Det var dagen då döden blev till liv.