Där nåden vill ta vid

Vi ber om trygghet, vi ber om frid.
Tröst i familjeliv, beskydd i nattetid.
Vi ber om välgång, en helande famn.
Vi ber Dig att lindra smärta, med Din varma hand.

Varje stund, Du ser var själs behov.
Din kärlek ger oss mer än vad vi kunde tro.

För tänk om du helar genom tårar,
om Du välsignar genom regn
Tänk om tusen vakna nätter för mig nära Dig igen.
Tänk om motgångens tid är där nåden vill ta vid.

Vi ber om vishet, att höra Dig.
Vi brister ut i ilska när inget ordnar sig.
Tvivlar på godhet, tvivlar på nåd.
Som om alla löften från Ditt ord inte är nog.

Och varje stund, Du hör vart hjärtas rop,
Din längtan är att vi ska våga tro.

När vänner sviker,
när mörker råder, allt gör ont.
Då blir jag påmind om,
att livet här inte är vårt hem,
inte vårt hem.

För tänk om Du helar genom tårar,
om Du välsignar genom regn.
Tänk om tusen vakna nätter, för mig nära Dig igen.
Tänk om besvikelsen och smärtan
som ger törsten inuti,
är en aning om att bara Du kan ge mig inre frid.
Tänk om motgångens tid, i regn och storm
i nattlig strid, är där nåden vill ta vid.